I Sverige finns det flera olika sätt att utöva jakt, och nedan finner du en översikt över olika jaktformer. Genom att klicka på respektive rubrik kan du också se vilken utrustning som är bäst anpassad för varje jaktform. Vissa texter är hämtade från jägarförbundet och inkluderar länkar till relevanta djurarter.

Pürschjakt/Pyrschjakt, även kallat smygjakt

Detta är en av de mest uppskattade och traditionella jaktformerna i Sverige. Den utövas på flera jaktbara arter och kräver stor kunskap om marken, djurens beteenden och deras rörelsemönster. För att lyckas krävs noggrann planering och tålamod, då man smyger sig nära sitt byte för att komma till ett bra skottläge, exempelvis vid djurets vila eller betesplats. Ljudlös rörelse är avgörande, vilket gör mjuka, tysta skor till ett måste. Pürschjakt utförs vanligtvis med kulvapen men i vissa fall kan även hagelvapen användas.

Vakjakt, även kallad vaktjakt

Vakjakt liknar smygjakt, men med skillnaden att jägaren väntar stilla på ett utvalt ställe, ofta i en vakkoja. Planering är viktig, särskilt kunskap om vindriktning och djurens vanliga vandringsleder. Jägaren kan placera sig vid områden där djuren ofta passerar, såsom betesmarker. Fördelen med att använda ett jakttorn är bättre sikt, stöd för vapnet och säkerhet, eftersom alla skott riktas mot marken. Främst används vakjakt på älg och hjortdjur, men även råbock, räv och grävling kan jagas från torn.

Vakskytte

Vakjakt vid åtel, ofta kallat vakskytte, är en äldre jaktmetod som framför allt används för räv. Ursprungligen satt man i bondgårdar och sköt rävar som lockades till gödselstackar. Åteljakt kräver att åteln underhålls året runt, så att djuren blir vana vid att hitta mat där. Denna jaktform är också vanlig vid jakt på vildsvin, kråkfågel och mink.

Klappjakt

Klappjakt är en jaktform där ett antal personer, så kallade drevkarlar, driver viltet mot en kedja av jägare som står på pass. Det kräver stor disciplin och tydliga regler för att garantera säkerheten, särskilt eftersom många människor rör sig inom samma område. Trots att den inte är lika vanlig som andra jaktformer, är den mycket spännande.

Jakt med drivande hund

Här används hundar som långsamt driver viltet mot passkyttar. Denna jaktform passar också för ensamjakt, där hundföraren genom att lyssna på hundens arbete försöker placera sig så att djuret passerar nära. Det är en speciell känsla att själv fälla ett djur som jagats av ens egen hund.

Jakt med stående hund

Vid jakt med stående fågelhund letar hunden efter fåglar genom att gå i ett zickzack-mönster mot vinden. När hunden hittar fågeln stannar den, och jägaren närmar sig för att förbereda skottet. När fågeln lyfter skjuter jägaren, och därefter apporterar hunden bytet. Denna jaktform används främst vid ripa, skogsfågel och fältfågel.

Jakt med kortdrivande hund

Kortdrivare är hundar som driver viltet en kortare sträcka innan de släpper förföljandet. Jakt med kortdrivare är vanlig där det finns gott om vilt och där jaktområdet kan begränsas. Rådjur, dovhjort, vildsvin och småvilt som hare jagas ofta med denna metod.

Jakt med bulvaner och vettar

Bulvaner och vettar är konstgjorda fåglar som används för att locka till sig vilda fåglar. Bulvaner placeras på land, medan vettar används på vatten. Kråkfågel, duva, änder och gäss är vanliga jaktmål vid denna typ av jakt. En välplacerad bulvan eller vetta kan skapa ett naturligt intryck som lockar fåglarna till skotthåll.

Sammanfattningsvis finns det många olika jaktformer att välja på beroende på vilket vilt som jagas och vilken utrustning som används. Varje jaktform kräver sin egen teknik och utrustning, vilket gör jakten både mångsidig och spännande.

JaktVildmark.se

Medlem sedan 2024-10-19

Användaren har totalt 2 inlägg, visa alla inlägg från JaktVildmark.se